Tillåter ni svordomar i radion?

Synen på svordomar har generellt sett ändrats en aning över tid. För många är idag kraftuttryck mindre provocerande än (vad de var) för några generationer sedan. För våra medarbetare gäller Sveriges Radios svordomspolicy, som påbjuder att man ska vara återhållsam med svordomar och endast använda dem när de kan anses befogade, främst i dokumentära eller konstnärliga sammanhang. När det gäller gäster eller personer som intervjuas är de själva ansvariga för sitt språkbruk.

Varför talar inte alla rikssvenska?

Sveriges Radio speglar hela Sveriges befolkning, och tal på dialekt eller svenska med spår av andra språk är en självklar del av den språkliga mångfald som finns i landet. Både medarbetare och medverkande har rätt till sitt eget språk, och vi varken kan eller vill förespråka en enskild rikssvensk talspråksvariant, eftersom det inte finns någon sådan.

Men självklart är hörbarheten och begripligheten viktiga – som lyssnare måste man förstå vad som sägs. Ansvaret för detta förväntas både enskilda medarbetare och ansvariga utgivare ta.

Varför hör vi så mycket skånska i radion?

I vårt utbud finns gott om exempel på olika språkvarianter. Möjligen finns en liten övervikt av varieteter från de södra delarna av landet (det är inget vi mäter), men detta är representativt för hur befolkningen pratar – det bor helt enkelt fler människor där än norr om Stockholm.

Tvekljud (eh, öh etc.)

Så kallade tvekljud är en naturlig och vanligt förekommande del av talspråket. Den främsta förklaringen till att de även förekommer i radio är att en stor del av det som sägs inte är manusbundet tal, utan mer eller mindre improviserat i stunden. Ljuden kan uppstå (medvetet eller inte) när en programledare eller reporter behöver tänka efter, välja rätt ord eller byta spår i intervjun.

Sveriges Radios språkvårdare brukar uppmärksamma och påminna medarbetarna om att försöka undvika tvekljud, eftersom de distraherar en del lyssnare.

Ger SR någon sorts utbildning till sina medarbetare i högläsning från manus?

Det är en konst att få till en avspänd och naturlig satsmelodi och inte låta ”läst”. Många av Sveriges Radios reportrar och programledare har med sig den typen av röstträning och presentationsteknik från sina utbildningar, därför sker ingen återkommande fortbildning av medarbetarna på det området.

Det Språkvården erbjuder nyanställda Ekomedarbetare och de praktikanter som stannar en lite längre period är en kort kurs i radiopresentation. Där handlar en stor del just om risken för överbetoningar, det vill säga alltför täta och ibland ologiska betoningar som kan leda lyssnaren fel och gå ut över begripligheten. Detta inträffar annars lätt i strävan efter tydlighet, eller i stressiga eller ovana situationer.  

Varför säger ni inte klockan 21 när det är kväll?

Det är numera valfritt för medarbetarna att använda sig antingen av 12- eller 24-timmarssystemet i radio, och för många faller sig det mer talspråkliga 12-timmarssystemet naturligt. Detta kräver lite större tydlighet, som till exempel: "lyssna i morgon bitti/förmiddag klockan nio", ”programmet startar strax före midnatt, halv tolv”. Medarbetarna brukar vara noga med de tillägg som behöver göras.

I skriven text (som t ex tablåtexter och tabeller på webb och i app) används huvudsakligen 24-timmarssystemet.

Översätter ni intervjuer på främmande språk?

Svenska är självklart huvudspråk i Sveriges Radio (förutom sändningarna från Radio Swedens olika redaktioner). Om en intervju sker på främmande språk ska innehållet översättas eller sammanfattas på ett sådant sätt att inget väsentligt går förlorat. Allt behöver inte översättas ordagrant, men den som inte kan det främmande språket ska kunna följa den övergripande röda tråden i såväl nyheter som andra program.